Första dagen i Belo Horizonte

Första dagen i Belo Horizonte, och av någon anledning känns det lite som hemma. Antar att det är den känslan hos Valeria och Rogerio som jag känner av, som gör att det känns lite så för mig också. Det känns mer avslappnat och enklare att göra saker nu. Enklare med mat och allt för här finns ju lite hemma. Idag är det soligt och riktigt varmt ute, så vi åkte till Minas tennis club. En plats med stor bassäng och några pooler och tennisbanor m.m. Familjen Romanelli har ett medlemskap som familj, och tydligen är det väldigt svårt och dyrt att bli medlem. Klubben innehåller sånt som kommunerna i Sverige istället tar hand om och som får utnyttjas av alla. Här måste man tydligen vara medlem av en sådan klubb för att få tillgång, eller ha vid sitt eget hus. Tyvärr fick inte jag komma in eftersom jag inte är medlem, men kanske det gick att lösa till en annan gång.


Istället åkte vi och åt på en restaurang mitt i stan som familjen tydligen brukar äta på. Rogerio känner ägaren och som vanligt här i Brasilien så är alla väldigt vänliga och inbjudande. Så Rogerio hamnade ju vid ägarens bord med några av hans kompisar. Bara män vid de bordet så jag och Bernard fick sitta där också, då skulle det såklart bjudas på en massa öl. Öl i mängder i det här landet överallt, och så skulle det såklart pratas om fotboll, fotboll och fotboll.

Vi åt även och jag fick testa ytterligare några nya saker. I det här fallet en brasiliansk delikatess grillat kycklinghjärta. Inte speciellt gott faktiskt, skum konsistens och lite svamp-känsla över det.