Förmiddagen i Rio och kvällen i Petrópolis

Vädret var perfekt även idag, så vi gick till Copacabana. Idag var även den dag det skulle avgöras vem som skulle få arrangera sommar-OS 2016. Röstningen avgjordes i Köpenhamn och det stod mellan Rio, Chicago och Madrid. På grund av detta så var det stor fest på Copacabana, och där var fruktansvärt mycket folk, musik, stor scen, en massa håll igång och alltihopa visades på TV. Stranden där är fantastisk,och det finns så mycket. Jag tog mig faktiskt ett dop i Atlanten trots att nästan ingen bada, eftersom det var galna vågor trots att vi inte kände av någon vind. Spännande fenomen, med jätte stora vågor och Valeria sa att havet var ovanligt starkt idag. Därför hade de extra badvakter men trots det kände vi ingen vind. Jag var ju tvungen att ta mig ett dopp ändå. Dock var det enkelt med de vågorna, man kunde ställa sig nära vattnet, utan vatten vid fötterna, men ändå bli översköljd av nästa våg, så stora var vågorna.


Stor scen och mycket folk som väntar på att få fira OS-beskedet.

Rogerio gillade de här utklädda typerna riktigt mycket och skulle fota en massa. På bilden, till vänster Valeria och till höger Rogerio.

Jag badar i atlanten. Kämpar med att hålla mig stående i den starka strömmen.

Rio vann faktiskt omröstningen, och Brasilien skall nu arrangera världens 2 stora idrottsevenemang efter varandra. VM i fotboll 2014 och OS 2016. Rätt så häftigt, men kostar mycket pengar och jag kan ju inte mer än undra om det verkligen är rätt saker att lägga pengar på för ett land med så många fattiga människor.

Nu kunde jag lämna Rio med ro, hade fått uppleva det viktigaste, men det finns mer kvar att se och som Valeria säger ska man alltid lämna något, så att man har ursäkt till att komma tillbaka.


Nu begav vi oss till Petrópolis en gammal stad i bergen som kungafamiljen flyttade till under januari, februari när det var för varmt i Rio. Där bor Rogerios båda kusiner, först besökte vi Semar som vi sov över hos. Han var en mycket intressant människa, som tex studerat 2 år i tyskland så fick faktiskt pratat lite tyska också. Han gillar också öl och skulle tvunget bjuda på en massa, han till och med öppnade en speciell öl från Uruguay. Endast för att han hade äran att få ta emot mig i sitt hus, som han uttryckte det. Dessutom blandade han en Caiperinhia (traditionell brasiliansk drink), på en extra fin gammal sockerrörs sprit. Mycket god var den faktiskt.
Senare på kvällen åkte vi till en mycket fin gammal restaurang som är ett ombyggt gammalt garage och stall.















Hitt åkte vi för att ta några öl. Semar sitter till vänster, en mycket rolig typ.

Kanske roligaste kvällen hittills:)